Äntligen har jag lyckats sortera och få in alla bilder från kameran till datorn. Att få vara på Landsmót var magiskt, det var så mycket fina hästar att man till sist blev helt avtrubbad och började tycka att helt fantastiska hästar var mediokra. Som tur var kom prisutdelningen för distansloppet när vi var som mest avtrubbade av alla intryck och ”neutraliserade” oss.

Måste säga att det är genialiskt att ha en grässlänt för åskådarna att sitta i. Så mycket trevligare och mysigare än att sitta på en hård läktare. Att vi dessutom hade fantastisk tur med vädret gjorde inte saken sämre, bara under finalsöndagen som det kom regn. Men med storbildsskärmar i ridhallen var det inga problem.

I töltfinalen som avnjöts i strålande kvällssol fick vi bland annat se Òskar frá Blestastödum med Artemisia Bertus i sadeln, Òskar belönades vid avelsbedömningen för 10 för kort tempo tölt.

I år var galopprace åter på programmet. Tycker det var ett trevlig inslag för att visa på Islandshästens mångsidighet. Det var kul att se alla som satsade järnet på den 300 m långa banan. Detta hade jag gärna ställt upp på!

Landsmót är inte bara sporttävlingar, här premieras avelshästar och avelsgårdar. Några utvalda gårdar får visa upp sig och blir sedan bedömda av domare och publik för att få priset som årets gård. Gårdarna gjorde fina uppvisningar av sina avelshästar och avkommor. Här en av gårdarna som visar pass på ett annorlunda sätt där publiken höll andan för en sekund. 4 ekipage i flygande pass, 2 från varsitt håll!

Avelshästar får sina premier och en som fick hederspremie var Alfur frá Selfoss, jag är lite svag för skäckar och skulle gärna ha en själv. Jag gillar dessutom när de har mest vitt (mycket opraktiskt, jag vet!). Det var kul att se alla fina avkommor och som även ärvt den bruna cirkeln runt svansen.

Det var en kort sammanfattning av mitt första Landsmótbesök och förhoppningsvis inte mitt sista!