Några andra utflykter hann jag med även om hästar upptog de flesta av dygnets vakna timmar. Vi gjorde en fantastiks tur in i Thorsmörk och besökte ett vattenfall inne i en liten dal som blev mindre och mindre, till slut fick vi klättra upp på en massa klippor för att komma ända fram. Fantastiskt vackert och trollskt, Kändes som om vättar och andra småknytt lurade bakom varje hörn. På vägen till dalen körde vi över ett antal vattendrag och fick även se vad Eyafjallajökulls utbrott gav för effekt, på ett ställe hade gigantiska grushögar bildats och en glaciärsjö helt försvunnit. På vägen hem blev det stopp vid ett klassiskt Isländskt vattenfall som man kan gå in bakom. Å tänk om jag kunde komma ihåg namn på ställen jag besöker lika lätt som jag kommer ihåg hästnamn …
Island är mer än hästar
Svar
-
Vattenfallet man går bakom heter Seljalandsfoss. Ravinen har jag tillfälligt glömt namnet på men har ridit in bit i den (går ju inte att rida hela vägen…)
-
Just ja så var namnet! då var det bara dalen …
Lämna ett svar