Inser att jag börjar skaffa mig en grund att stå på vad gäller hur jag vill träna de hästar jag rider. Inser även att synen på hur man till exempel rider en häst i form och om man ska rida hästen på yttertygeln eller ej skiljer sig enormt mellan olika tränare.

Jag har ridit Garpur i över 5 år och det är under sista 1,5-2 åren som utvecklingen har kommit, det som har förändrats i min ridning handlar framför allt om min egen medvetenhet och kunskap om just ridning. Jag har ingen lång ridskolebakgrund utan är ”skolad” i naturen och på fjället. Under tidigt 90-tal gick jag på kurs med min islandshäst 2 gånger per år för diverse prominenta islandshästryttare, både svenska och norska. Här lärde jag mig att rida tölt och hitta takt. Men jag lärde mig aldriga att rida de tre grundgångarterna och hur man jobbar för att utbilda en hållbar häst. Det har jag börjat få lära mig de senaste åren eftersom jag sökte just den kunskapen och det senaste året och de kommande två ska ge mig än mer kunskap inom området.

Jag kommer aldeles säkert att bli en ”besvärlig” elev under resterande skoltid för jag har så många frågeställningar om olika sätt att se på ridning att mina lärare troligen kommer att ledsna på min fråga – Varför? Jag är en person som genom livet gärna velat ha saker svart/vitt, altså att det bara finns ETT rätt sätt. Har lärt mig att så är inte fallet, det finns en enorm gråskala och många sätt som är det rätta. Men då vill jag veta varför just ett sätt är RÄTT i det fallet och inte i ett annat.

Vi har en bok på vår litteraturlista som heter ”Tug of war” i vilken vi grottade ner oss i några kapitel under förra året. En bok värd att läsa för den som vill lära sig mer om hur man ska rida hästen för bättre hållbarhet. Ett ämne som jag vill lära allt om!